Röst!
Godafton i stugorna, ja jag vilar just nu min röst. Tror att jag har överansträngt den i dag. Skulle försöka prata med Sara förut men det fick Pehr göra i stället. Däremot så använde jag och Sara oss av msn i stället. Samtidigt som hon pratade med Pehr. snacka om att vi hade god kommunikation ändå! :)
Blev även bjuden på lite mat efter jobbet i dag av min älskling, det blev lite sådana här. Mycket gott och oväntad bra service på Mc Donalds på Wåxnäs. Tack för det!
Tänk vad mycket man använder sin röst till. För mig som har som jobb att prata blir det en hel del. Sen finns det ju andra röster. Man kan ju höra röster innuti huvudet, man ger sin röst i ett val, kan även betyda rost på värmlandska (röst).
Vad är då rösten och hur fungerar den egentligen?
Rösten är den akustiska signal som bär upp budskapet i talat språk och som även används i till exempel sång. Den består framför allt av två komponenter: ljudkällan, som bildas främst genom stämbandens svängningar, och de moduleringar i klang och ljudbildning som uppstår i ansatsröret genom artikulationen.
I struphuvudet finns två slemhinneveck som kallas stämband eller stämläppar. Dessa kan sättas samman så att de rör vid varandra och stänger förbindelsen mellan munhåla och lungor. Stämbandens primära funktion är just detta luftvägsskydd som är viktigt när man sväljer, hostar, harklar sig eller krystar.
Hos människan har dessa slemhinneveck även den viktiga funktionen av att bilda en ljudkälla som används i talet. De sätts då samman så lagom hårt att de kan "sprängas isär" med hjälp av luften från lungorna. Strax efter att röstspringan öppnats slår stämbanden ihop igen, och ungefär som när man klappar händerna bildas då ett ljud.
Detta upprepas så länge som stämbanden är ställda mot varandra och det kommer luft underifrån från lungorna. (Denna mekanism förklaras med hjälp av Bernoulli-principen och myoelasticitet). Resultatet är ett ljud som består av en regelbundna svängningar. Grundtonen för dessa svängningar är cirka 100-350 svängningar per sekund (Hz) beroende på om det är en mans-, kvinno- eller barnröst, och dessutom bildas övertoner på multiplar av grundtonsfrekvensen. Grundtonhöjden bestäms av stämbandens längd, massa och styvhet samt lufttrycket från lungorna (det subglottala trycket).
Stämbandsvibration, s.k. fonation, förekommer inte hela tiden under talet, utan endast under uttalet av tonande ljud/segment, som vokaler och tonande konsonanter. När tonlösa konsonanter uttalas, såsom [s], [p], [t] och [k], ställs stämbanden på ett sätt så att inget ljud uppstår där. När man viskar ställs stämbanden på ett sätt så att ett friktionsljud, ett brus, uppstår istället för stämbandsvibrationen.
